Som en del av undervisningen i SO där fokus just nu ligger på Historia och den svenska stormaktstiden finns nu sidan Tidsresan. På den publiceras de berättelser som eleverna i klassen skriver utifrån egenskapade rollfigurer som de använder sig för att uppleva de dramatiska händelser som följde under åren då Karl XII var kung över Sverige.
Vi fortsätter höstterminen i SO med historia och två områden som i historieboken heter ”Stormakter i Europa” och ”Det stora nordiska kriget”.
Torsdag den 8 oktober avslutar vi med ett skriftligt prov. Nedan står vad som är centralt och viktigt att kunna i dessa avsnitt.
Har du koll på dessa punkter kommer du inte ha några som helst problem med att skriva ett bra resultat på provet.
Att kunna
- ge tre exempel hur människor som levde för trehundra år sedan tänkte annorlunda jämfört med oss som lever idag.
- ge tre exempel på skillnader mellan fattiga och rika i Frankrike på 1600-talet.
- beskriva livet vid Ludvig XIV:s hov.
- förklara vad som menas med en stormakt.
- förklara vad som behövdes för att ett land skulle kunna vara en stormakt.
- förklara hur Sverige kunde bli en stormakt.
- förklara hur indelningsverket fungerade.
- ge tre exempel på orsaker det kunde finnas till att det blev krig.
- förklara hur krig på olika sätt påverkade fattiga och rika människor.
- beskriva Karl XII:s anfall mot Ryssland.
- beskriva som hände under och efter fälttåget mot Norge.
- att kunna placera några viktiga händelser under åren 1696-1721 i rätt ordning.
- att kunna leva sig in i olika händelser och situationer och skriva korta texter där du låtsas vara någon på plats.
Vi kommer att prata, läsa och arbeta med dessa områden på många olika sätt under lektionerna fram till provet och om du missar någon lektion är det viktigt att du tar ett eget ansvar för din inlärning genom att ta reda på vad lektionen innehöll.
Och glöm inte att så fort du undrar något är det allra bästa att ställa en fråga.
/Lars
På SO-lektionerna har klassen börjat med historia och första uppgiften blev att försöka svara på frågan: Vad är historia? Svaret skulle eleverna arbeta fram gruppvis och varje grupp skulle presentera sina tankar i form av en bild som de själva fotograferade i eller någonstans utanför skolan.
Bilderna fungerade sedan som utgångspunkt för bildsamtal enligt följande modell:
1. En elev beskriver vad han/hon ser på bilden.
2. Övriga elever ges möjlighet att lägga till detaljer som kan vara viktiga för tolkningen av bilden.
3. Den första eleven tolkar bilden.
4. Övriga elever ges möjlighet att berätta om sina tolkningar av bilden.
5. Den eller de elever som tagit bilden får förklara hur de tänkte med sin bild.
Bilden fungerar alltså i första hand som en öppning för ett reflekterade samtal dels kring hur vi förstår bilder vi möter och dels kring elevernas uppfattning av skolämnet historia.
Bildsamtalen fungerade – framför allt med tanke på att det var första gången eleverna mötte arbetsformen – väldigt väl. Bilderna beskrevs, tolkades och en ganska samlad uppfattning hos eleverna var att historia är förändring: åren går, mängder av händelser inträffar, vissa blir ihågkomna, de flesta glöms bort.
Som lärare är det väldigt tacksamt att bygga en lektion runt bildsamtal. De rymmer alltid en mängd av tankar och åsikter som går att fördjupa och diskutera vidare från. Bilderna som togs? Ja, ett populärt tema var träd. Vilket kanske inte är så konstigt…
För vad har inte ett gammalt träd hunnit uppleva under sina år?
